Kanske är man inte så tokig i sin roll som medmänniska, arbetskamrat, syster och broder trots allt...många vänliga ord har landat i min hjärnas inkorg de senaste dagarna och för detta tackar jag.Min omedelbara respons på detta, enkla men ack så underbara bemötande, blir att minst en gång om dagen berätta för en jordsnurrskamrat att han eller hon är viktig, har gjort något bra eller bara är trivsam att få vara i närheten av...Om alla tog sig an denna vardagens enkla mission skulle vi mötas av fler leenden...Idag ler jag!

Allt är vackert, som jag, som du och avståndet var mindre än jag någonsin kunnat ana. Du smög in i min port men jag såg dig inte förrän du ringde på min dörr, klev in i mina rum och penetrerade min sinnesvärld. Hur har du kunnat gå mig förbi? Nu låser jag dörren och håller dig kvar hos mig...

De vill ha kvar mig på tidningen!!! Nästa vecka ska jag gå bredvid och få möjligheten att friska upp mina redigeringskunskaper, så jag kan hoppa in där också...och allt bara flyter på...så j-vla gött!!!*Dansar runt runt*

Idag är det Internationella kvinnodagen och jag vet inte hur många gånger jag har hört folk (läs män)gnälla över denna dag:- Ska det finnas en kvinnodag så ska vi minsann ha en internationell mansdag.Ja, men skaffa er en då, om det känns viktigt för er kamp...om ni vill belysa era svårigheter...vad hindrar er? Det finns ju kanelbullens dag, tulpanens, grannens, dansbandens...listan kan göras lång...Under tiden kan ni ju fundera kring det faktum att det inte är mer än 25 år sedan det blev förbjudet att misshandla kvinnor på enskild plats, alltså i hemmet (där ingen behövde se eländet)...förutom möjligtvis barnen.Det är inte heller mer än 10 år sedan det blev förbjudet att könsstympa kvinnor...Och då är detta i Sverige. I många andra länder negligeras kvinnans rättigheter fullständigt, med västvärldens goda samvete...Med detta i åtanke tycker jag att Internationella kvinnodagen hädanefter borde få vara fredad från idiotiska kommentar om dess nödvändighet.Var en riktig man istället och bekämpa kvinnoförtrycket, så kanske vi inte behöver uppta en av årets 365 dagar för att belysa det faktum att kvinnor världen över fortfarande räknas som andra klassens medborgare...För att uppröra ytterligare vill jag bara påminna om den 11 mars och Internationella vaginadagen - en feministisk dag som är en reaktion mot våld riktat mot kvinnor.Snacka om att vi tar upp alldeles för mycket plats!Lite kvinnohistorik att förvånas över

En röstvände influensadödentill ett övergående tillståndGod natt medborgare!

Festivalen Dust be diamonds i Örebro 17 mars...bra, tung musik. Kolla särskilt in dessa två band:Dead manoch Asteroid

Fy f-n vad jag är kass på att vara sjuk. Överdoserar på melankoli och tycka-synd-om-mig-själv-snörvel. Ingen annan i hela världen lider så som jag när feber och förkylning slår till...vaddå svält? krig? tortyr och övergrepp? Sådana begrepp existerar inte i min tankevärld just där och då...istället borde det startas ett alternativt Amnesty...ett befria Melina från plågan...antingen via avlivning eller starka mediciner...självmedicinerar dock med varma drycker och Kaptenlöjtnant - blir man något bättre i hals och sinne av.

Vägen hem går inte längre till mig utan till någon annan...solen som skiner genom rabattens inmurade flaskbottnar sprider inte längre prismor för mig att beundra, toaletten som blev en blomsterlåda är inte längre min att fylla med vårens första blommor...doften av nyhuggen ved, blommande syrenhäck och granskog ska inte längre nå min näsa när någon annan tar morgonens första kopp kaffe på verandatrappen...Jag längtar hem...och samtidigt far långtradarna utanför mitt sovrumsfönster, det är grått och luktar avgas...