Frigoliten bakom örat är tillbaka. Knarkar morötter och tabletter. Betalar räkningar. Ringer samtal och försöker räkna ut saker. Ställer in åtaganden. Orkar inte - igen.

Skara var bra - på sitt sätt. Människorna. I övrigt slukar staden mig med sin lockelse om illdåd. Tog bilen hem tidigt. Allt som en allt en trevlig helg. Rara återseenden. Dålig musik. Ingen stress tillbaka. Nu får människorna komma hit. Till mig.

Gogol Bordello bleknar i samma takt som räkningarna knappas in...F-n, det var ju det som räknades. *suck*

Efter avslutat arbete bär det av till Skara för en liten "Walk down memory lane"... Ska bli skönt att återse gamla välbekanta nunor, byggnader och gator.

Just nu: Lunch!

Gick igenom mailkorgen och hittade detta underbara julkort från förra året. Barnen som nästan syns i bild är mina bedårande syskonbarn....Och snart är det jul igen.

Vilken dag - och nu är den slut. *pust*

I natt tar jag med mig oväntat sovsällskap, nyfärgat lila hår och bara några timmar till löning.

God natt medborgare! 

Hmm...natten...

Kom hem sent i gårkväll efter jobbet och möttes av den underbara doften av nybakt bröd...och ljudet av symaskin som snart ersatte ZTV:s sopiga utbud...A satt och sydde en väska åt mig. Tyget var skitsnyggt, resultatet skitsnyggt och A skitsnygg!

Jag är en lucky, lucky bastard!

Allt är inte riktigt lika vackert nästa dag...men fortfarande snyggt nog!

...det här ÄR gott liv!!!

I natt tar jag med mig nostalgi, saknad av kärleksarmar och ett efterlängtad tillstånd av bubblor i nypumpat blod!!!

God natt medborgare (men först ska jag dropkicka Murphy lite till)!

Sitter och rödvins-återupptäcker-musik. Och plötsligt minns jag människor. Micke på Plasten. Vi skulle starta band. Han skaffade dreads. Sen slutade jag på fabriken och flyttade. Undrar vad han gör nu?

Thomas. Vi hade "Chemicals between us". Jag hoppas att han är lyckligare nu.

Mikael, Jimmy...ni öppnade dörrar till nya världar med er musik. Fick mig att lämna 80-talets synthslingor och ersätta dessa med Rage against the machine, Monster magnet och Thin Lizzy. Jag avgudade er - då. Under en kort tid i början av 90-talet kretsade mitt universum runt era väsen. Ni är sedan länge undanstoppade, men musiken ni bjöd mig lever kvar.

Jag kommer att tänka på vårt coverband i Nykvarn...Vi hyrde in en sångpedagog och spelade för kollektivet...sen flyttade jag därifrån också.

Killarna i det där Skövdebandet som jag skulle sjunga med. Allt blev komplicerat när telefonen började ringa mitt i nätterna. På en festival sa basisten för mycket och bandet var intet längre...Undrar vad de gör i dag?

Daniel - tack för stunden i ditt kök som ledde mig till Gogol Bordello...Århundradets musikupptäckt....

Under ett liv delar man sällan med sig lika mycket av någonting som just musiken man tycker om och det är genom densamma jag minns mina människor...