Nu är det dags att gå och jobba. Vilket känns helt okej. Ändå drar jag ut på det...

 Jag vet att det pågår en katastrof i den riktiga världen utanför mitt lilla egouniversum. Jag vet att människor lider på riktigt utanför mitt skyddsnät. Jag vet detta - ändå känner jag ingen glädje över att allt egentligen är helt okej.

...här har jag inte varit på ett tag. Synd - eftersom livet är rätt gött just nu. Ryggen är hyfsat i ordning, har precis inlett en akupunkturbehandling och snart hoppas jag kunna vara igång med träningen igen. Men först - tatuering. På tisdag sker det. Underbart!!!