Jag vet inte säger jag ju. Så håll käften.

Inte riktad till någon.

Riktat till samtliga.

Det här skrev jag för två år sedan: 18 februari 2008. Inget har förändrats. Snacka om att mitt liv står och stampar.

Konstigt - för samtidigt går det så j-vla snabbt att jag inte riktigt hänger med.

Inte på humör för din tumör

fräschör 

sufflör

eller krönikör

Inte heller för din kulör

charmör 

odör

eller markör

Vill mycket hellre äta

messmör

lysrör, luftrör

Något vad som helst

som upprör, berör

medför

skada

...i morse när jag tittade mig i spegeln.

Hilfe!

Tänkte jag och kröp ner i soffan och dog av nästäppa en stund.

Läste någonstans att Facebook och andra sociala medier tar tid från arbetet. Upp till tre timmar per arbetsdag för somliga. Shit - vad har folk för arbeten egentligen? Och hur mycket arbetstid behöver de? Kanske ett argument för Vänsterpartiets linje om sex timmars arbetsdag.

...och jag älskar dig oändligt.

Två år, tio månader och en dag har passerat förbi, i och genom oss. Inget är detsamma. Efteråt ter sig otäckt, liksom innan.

Kom hem nu.

Maten är snart klar!