Sitter på jobbet och funderar över kvällen och fortsatt arbetsfördelning. Har massor kvar att göra men hela mitt inre skriker av lust att åka på snabb loppisrunda. Sticker jag nu hinner jag besöka två ställen och sen jobba vidare hemifrån. Alternativet är att jobba lite till och sen ha en fri kväll...Åhhhh, dessa I-landsproblem!!! Att jag dessutom upptar tid och energi till att beskriva mitt synnerligen futtiga problem i bloggen tyder väl på en bristande arbetslust (och kanske även på ett tomt och innehållslöst liv)...

Äh, jag drar iväg...

Betapet

Vill du köra en match? Kokills is my name och dålig förlorare is my game:)

Annars en fuktig dag, hittills...Kanske skingras molnen efter hand... 

Jag inviterade men responsen fick mig att känna det som att jag bjöd ut mig...

Jag är Melinas irriterande tårkanal

Mammarock
(skyffelrock med enveten barnkör)

Maaaaamma! Mamma!

Maaaaaamma ...!

Håll klaffen, små ungar, här är mammornas sång!:

En mamma kammar ofta noll

(noll noll)

Ett barn kan va och spela boll

(boll boll)

Men mamman får gå där och damma

Det är bara samma och samma

för samma gamla mamma

Maaaaamma! Mamma!

Maaaaama! Mamma!

En mamma tvättar smutsiga strumpor

(strump)

och lagar hål i byxornas rumpor

(rump rump)

När barna är ute och leker

står en mamma vid spisen och steker

Det är bara samma och samma

för samma gamla mamma ...

MAAAAAAMMA! MAMMA!

MAAAAAMA! MAMMA!

Men en mamma vill också va flippad och glad

och dansa med shejker i Hyderabad!*

segla på haven och råna en bank

för en mamma är nästan alltid pank!

Så om du vill göra din mamma glad

bjud in henne på ett skepp någon dag!

Då skall ni få skåda en overklig syn:

En vrålande mamma högt uppe i skyn!

som sjunger mammornas sång!

som sjunger mammornas sång!

som sjunger mammornas sång!

*Känd hemvist för otaliga shejker

/Nationalteatern

En skön skogspromenad med kameran i högsta hugg resulterade i många galna bilder och sköna garvisar. Den gör mig också påmind om att jag måste ta mig ut ur min lägenhet oftare - ja, helst för alltid. Min lilla, lyhörda kub vid sidan av långtradarstråket dödar min kreativitet och ersätter den med en själslig rastlöshet som svider innanför skinnet. Jag blir elak, irriterad och gnällig. Blind för allt det goda som just nu finns i min tillvaro. Fokuserar på det som skulle kunna bli undergången för allt...letar och hittar anledningar att borra hål i vävnaden som omsluter det vackraste jag mött på mycket länge.

Dofterna du gav mig attackerar mitt mögel, vrider mitt huvud 180 grader, får mig att spy grön galla och tala i tungor...De får mig att slita upp köttets varma passage och mödosamt åla mig ut längs de glatta väggarna. Förbanne dig, din satans exorcist, för att du pressar upp mitt hjärta från fittan till bröstkorgen.

Rätt rörelser kan få en liten människa att säga stora saker!

Plötsligt framstår tusen andra tomma dagar som innehållsrika.
Att hänge sig åt uppskjutandet är en konst som tyvärr alltför ofta lämnar bitter eftersmak
och kramp i mellangärdet.
Nu skulle det egentligen rock´n rollas men vårrullen har lagom temperatur och bör ätas omgående
så övrigt får vänta, en stund till.