Idag ställde jag mig vid genomfartsleden med tummen i vädret. Ganska snart stannade en tyskregistrerad lastbil på väg mot hemlandet via Danmark. Jag hoppade in. På fickan resten av lönen, 10 000 spänn. I väskan tandborsten och försvarets hudsalva. Eberhard, chauffören, snackade lika dålig engelska som jag tyska men med gester och en galen språkmix pratade vi oss genom Östergötland, Västra Götaland, Halland och Skåne. Efter Öresundsbron hoppade jag av......och klev in i min lägenhet. Trött efter en vansinnig dag på jobbet och en ännu galnare dag rent mentalt.Våren sliter i mig - som alltid.Förvandlingen börjar så sakteliga ske och snart kommer min rastlösa själ har klättrat alla väggar i den här lägenhet, sprungit varenda gata i den här stan för att slutligen hoppa ut för nu-jävlar-måste-det-hända-saker-stupet!And I can´t wait to see were this godforsaken soul will lead me this time!

Har stirrat in i solen så länge nu att mina ögon värker. Min näthinna är helt uppfylld av dess underbara existens. På balkongen står solstolen uppfälld, längs min kropp rinner de sista resterna av vinterns isar och jag klickar högljutt med vårens och ljusets intågande.Det är underbart hur inställningen till en dag så snabbt kan ändra karaktär.

Slår motvilligt upp de blå, sätter ner fötterna på det hånfullt kalla golvet och skriker efter frukost. Ingen respons - frukost blir kaffe.Trött och eländig denna morgon, känns som en bakfyllesöndag på en måndag utan framfylla.Kvinnor och män är inte jämställda på arbetsmarknaden är morgonens huvudnyhet i tidningen...förvånad, någon? Enligt Ingela Lindefeldt på Nyföretagarcentrum i Motala går vi dock en ljusare framtid till mötes. Fler kvinnor kommer att starta företag...inom hushållsnära tjänster, besöksnäringen och vårdsektorn. En kvinna är en kvinna är en kvinna. Tre och en halv timme till jobb, jag hinner krypa ner ett par minuter till.Jämställt företagande - om bara 80 år