Fyra månader som icke-singel...en berg- och dalbana som fortfarande ger fjärilar i magen. Illamåendet verkar dock utebli, min kräkmage till trots...

Just nu sitter jag på jobbet och förbannar denna j-vla förkylning som varken vill avstanna eller bryta ut. Utanför redaktionsfönstren skiner en varm sommarsol...själv vill jag bara hem till tv-soffan och dra en filt över min febriga kropp (som med största sannolikhet inte är ett dugg febrig). I lådan bredvid min arbetsplats finns en arsenal av diverse värktabletter...dessa ska guida mig genom kvällen, tillsammans med några liter automatkaffe.

När jag kommer hem vill jag kramas...men först - ett uppslag om kommunens utebad...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, lite...men ändå...kanske piggnar jag till vad det lider.   ...

Nostalgidök in för lite konstgjord andning. Jag har just inget att säga, men håller liv i bloggen till en annan gång. Kanske kommer en sån lust tillbaks igen. Vem vet... ...

...sen sist tar vi en annan gång. Tiden och såna grejer...   Ciao! ...

...men kär!