Något har spruckit, innanför väggarna. Fasaden krackelerar i allt snabbare takt. Är inte längre superkvinnan, trots min arsenal av ursäkter för att klara allt på egen hand. Bad nästan om hjälp idag...ett stort steg för den enskilde individen, som är jag...

Nästa gång kanske jag gör det - på riktigt...

Kanske...

I natt tar jag med mig alltför få timmars sömn, en frustration över att vara tonårsmamma, kvinna och människa.

Godnatt medborgare!

När jag fastnar för någonting så sitter det som klister i mitt huvud...För tillfället är det Gogol Bordello och Tumultus-Simplex som inte går att skaka bort...Men varför skulle man, egentligen...Det är ju så satans bra:

Tumultus-Simplex

Gogol Bordello

Sonen kom hem,

jag är arg,

han är trött...

Så satt man vaken igen och inväntade ett stycke son som är ute på vift...Önskar att jag inte hade min egen tonårstid så nära inpå mig...vill helst inte minnas hur dum och naiv man är i den åldern. Det finns tusen saker som kan hända och just i natt kommer de att inträffa - de allra de värsta sakerna. I alla fall i mitt huvud.