Kom precis tillbaka till redaktionen efter en tur till Norra skolan och ett glatt gäng hopprepshoppande tjejer. Skulle det sitta fint med en cigg. Kan inte minnas sist jag var så röksugen. Tur att ingen här röker. Slipper jag förnedra mig. I stället äter jag äpple och räknar tid till hemgång. Två timmar. Det går fort.

I natt sover A hemma. Det innebär att jag ska sitta vaken länge och göra ingenting. Kanske sakna lite.

I mitt vardagsrum sitter skönhet och äter fullkornspizza.

Är det så konstigt att man vill härifrån?

Våldsam natt i Motala

Rekordstökig natt i Motala

Så bär det av till landet en sväng igen. Den här gången har jag packat med lite prylar som jag tänkte lämna hemma hos A. Som för att fortsätta min avstannade relationsinstallation. Det är kanske läge att sluta streta emot nu - när vi snart varit tillsammans ett år.

Ska bli skönt att byta riksvägen mot järnvägen för en helg.

Nu ska sonen ha skjuts ut till ett annat landet för den sedvanliga helgaktiviteten. Lan. 

En god morgon - trots att den påbörjades på tok för tidigt. Har precis plöjt igenom ytterligare ett avsnitt "Hipp hipp". F-n de var roliga första säsongen, Nu är de enbart en upprepning av sig själva - precis som jag...och troligen även du. Hur f-n upphör man vara en repris av sig själv? Börja knaarka och bli oberäknelig kanske?

Ska snart till herr doktor för en liten undersökning. Tycker inte om att besöka sjukvården. Känns alltid som att man besvärar, trots att man har helt legitima skäl att vara där. Inte ens när de hittar stora knölar i min mage känner jag mig helt bekväm med att uppta deras tid.  

I övrigt en arbetslös dag som efter den senaste tidens utveckling har omvandlats till en ledig dag. Skillnaden är enorm. 

...värre var det på Johan Hagelbäcks russinutställning - men roligt och inspirerande. Russin som demonstrerade, nuppade, solade, skapade - ja, kort och gott existerade. Väl värt ett besök.

Efter rundturen på museet bar det av till Kinakrog för födointag och samtal. Det var trevligt och inte långt från vårt bord spelade Kent sina dystra synthersisermusik...

Annars en bra dag med många goda bevis på uppskattning...samtal från en person jag skrev om förra veckan. Han var nöjd. Inlasning och spikat schema, positivt svar på ena ansökan om sommarjobb samt många gratulationer och lyckönskningar till öppningen... Aningens bättre läge än igår kväll. Då var jag emo. Det är jag nu med - litegrann...allt känns konstigt. Inte riktigt på riktigt...

I natt tar jag med mig usel ekonomi som snart får ett uppsving, grusiga ögon och lätt svullen tunga.

Godnatt medborgare!

Jobbar med trötta ögon...ser fram emot avslutet och russinen.

Precis så här kände jag för 2 år sedan. Som att livet bestod av människor som levde nära inpå utan att vara delaktiga. Man kom hem från jobbet och möttes av tystnad...och gav tystnad tillbaka. I dag var en sån dag och jag ryser i hela kroppen. Precis här jag inte skulle hamna.

Jag hatar dåliga repriser - ändå är jag så j-vla bra på dem! I dag har jag varit jätteglad och bara väntat på att få dela med mig av det. F-n, jag hade ju till och med plockat fram servetter och tänt ljus...och nu vill jag bara gråta!!!

Grattis din j-vla bitterfitta!