Det var riktigt skönt att simma i dag. Äntligen en vinst av rökuppehållandet som känns värd triststressen. Konditionen har blivit så mycket bättre (fast den fortfarande är sjukt kass). Behövde inte stanna vid bassängkanten och vila en enda gång. Simmade till och med fem minuter längre än jag hade förutsatt mig - vilken är lång tid för en latmask som jag.

Badhus är bra - inte bara för konditionen och kroppsformen. Det är en plats där psyket och självsbilden får en smekning. I duschrummet på kommunala badhus är de flesta människor verkliga - och där finns alla varianter som en påminnelse om att VeckoRevyn och Klick inte speglar sanningen. Att retuscheringar bara platsar på glansiga pappersark. Att kvinnor i själva verket är vackrare. Kan sitta gott med en sån dos ibland...

Efter simpasset träffade jag forne arbetskamraten J för en fika. Tyckte naturligtvis jag kunde unna mig något gott när jag hade varit så duktig. Ha - inte många millimetrar man tappar med en sådan inställning. Måste vänja mig av med belöningstänkandet alternativt komma på sundare sätt att belöna mig på. Men sunt är fortfarande trist och jag har ju redan avsagt mig allt gott - nästan. Sex finns ju kvar. Men för mycket av den varan är ju också skadligt. *suck*

En tråkig-nyttig-vanlig-jävla-morot någon? 

Så var det dags - igen. Nya löften om förändring. Jag ska börja simma - igen. Som vanligt köper jag säsongskort för att vara säker på att fullfölja beslutet. Men desperata människor gör desperata handlingar. Även om det är dåliga repriser. Sluta-rökandet har visat sin obarmhärtighet mot min kropps storlek. Alla kläder är för små. Till och med mjukisbrallorna smiter åt. *suck*

Väskan är packad. Dags för den här omgångens första dopp.