Vidundret trycker i bekant hörn. Trött på bekant känsla. Snart kommer andra sidan genom dörren. Med andra perspektiv. Som redan tröttnat på att försöka övertala spegelbilden. Vidundret är tråkig. Hon vill inte jobba. Inte fynda på loppis. Inte sova naken bredvid vacker, slät hud. Hon vill bara röka. Och dricka. Kopiösa mängder alkohol. Hon vill inte längre ägna sig åt sin nya sundare livstil. Visst kanske hon kan skjuta slutscenen på framtiden men det gamla beprövade sättet att leva hindrade åtminstone fingrar från att peta ner skräp i sockersugen hals. Dessutom tycks det henne som att nikotinet och alkholen höll i hop beståndsdelarna. Som lim. Allt sedan sista blosset, sista droppen har hon börjat vittra sönder. Bit för bit. Sår, blemmor, inflammationer, glåmig hy, taskiga dofter. Usch, tänker vidundret. Fyra veckor och två dagar - aldrig har hon varit fulare, tråkigare eller tjockare än just nu, utan cigaretten i sin hand.

Fyra veckors sjukskrivning går mot sitt slut. I dag är sista dagen och trots att jag känner mig rastlös är det så mycket jag inte hunnit få gjort. Tidningen ringde. Ska jobba som reporter i morgon. Plötsligt vill jag gå hemma fyra veckor till. Även om jag klättrar på väggarna. Så fort man vänjer sig. Den här dagen blev med ens väldigt viktig att få slappa bort...