Har inte orken, lusten eller motivationen i dag heller. Tur att inte min överlevnad hänger på bloggandet.  Då hade jag legat rejält pyrt till...

Grannen, som jag nämnde i ett tidigare inlägg, har verkligen hittat sitt röstläge. Skrik från lägenheten i morse, liksom nu på kvällen. Dottern verkar vara objektet. Antingen är hon j-vligt jobbig eller också tycker han om att prata högt. Väldigt högt.

I övrigt kommer ännu en tjänst utlysas på jobbet. Vet inte än om jag kommer att söka den. Vill jag bli ratad kan jag ju lika gärna släppa en skiva och kalla mig själv för artist.

I natt tar jag med mig trötta ögon, trött hjärta och hård hud.

God natt medborgare!