Tankar på tatueringar fortsätter att uppta min tid i junihettan. Aningens sugen på placering strax under armvecket. En liten grej - mest bara för mina ögon. Som en påminnelse. Synd att Sinnesrobönen är så lång - och att den inte har något nummer... Den hade suttit som en smäck på min kropp annars. Sinnesron är något jag alltför ofta glömmer bort att jobba på.

Just nu tittar jag på mexikanska sugar skulls. De är söta - men inget för mig. Dödskallarnas tid är förbi. Tror jag. Åtminstone som tema. 

Your meat is mine har fortfarande de galnaste och snyggaste gaddningarna...kanske rippar nån del därifrån... 

Plötsligt fann jag mig med ett generöst bidrag till tatuering. Det var A som i fredags natt plötsligt trollade fram en summa pengar på en lapp till mig. Som ett bidrag till en gaddning. Ungefär hur schysst är detta? Jag vet vad jag vill ha - rent symboliskt. Jag vet också vart det ska sitta men...har dock inte hittat motivet ännu...

 Sökord jag nyttjar i jakten:

• amasoner
• kvinnlig krigare
• fon
• matriarkat

• Innana

  Ja, mönstret kanske utkristalliserar sig. Starka kvinnor är temat...

Innana - den sensuella kärlekens och fruktsamhetens högsta gudinna och samtidigt krigets gudinna, "stridens dam" tilltalar mig en aning. Särskilt denna bild.

Somliga möten ekar under mycket kort tid. De händer, pågår och dör ut.

Jag har haft åtskilliga sådana möten. I går på Treöresfestivalen omgavs jag av snabba återblickar av ett flertal. Inte på något sätt obehagligt utan rent av välkomnande.

Även apan känner någon.

Men alla möten vilar inte ytligt på igenkänningsnerven. För otaliga är de timmar jag speglat mig i tegelväggar. Skrikit tysta okvädningsord och mördat inuti knutna handflator. Men inte längre.

´cuz Papa's got a brand new bag.

...men på jobbet var det svalt...