Många är de kvinnor L.C vält omkull med sin säregna, sensuella röst och sina texter om att dansa till slutet av kärleken. Well, L.C - låt mig presentera din överman. Sivert Høyem, denna norske konung som under några år gjort mig alldeles knäsvag med sin stämma. Under den senaste två veckorna har jag plöjt Madrugadas nyaste (och troligen sista) platta med stor frenesi och innerligt vemod. Det är ett mästerverk.

Länge leve melankolin...

Tankar på tatueringar fortsätter att uppta min tid i junihettan. Aningens sugen på placering strax under armvecket. En liten grej - mest bara för mina ögon. Som en påminnelse. Synd att Sinnesrobönen är så lång - och att den inte har något nummer... Den hade suttit som en smäck på min kropp annars. Sinnesron är något jag alltför ofta glömmer bort att jobba på.

Just nu tittar jag på mexikanska sugar skulls. De är söta - men inget för mig. Dödskallarnas tid är förbi. Tror jag. Åtminstone som tema. 

Your meat is mine har fortfarande de galnaste och snyggaste gaddningarna...kanske rippar nån del därifrån... 

Plötsligt fann jag mig med ett generöst bidrag till tatuering. Det var A som i fredags natt plötsligt trollade fram en summa pengar på en lapp till mig. Som ett bidrag till en gaddning. Ungefär hur schysst är detta? Jag vet vad jag vill ha - rent symboliskt. Jag vet också vart det ska sitta men...har dock inte hittat motivet ännu...

 Sökord jag nyttjar i jakten:

• amasoner
• kvinnlig krigare
• fon
• matriarkat

• Innana

  Ja, mönstret kanske utkristalliserar sig. Starka kvinnor är temat...

Innana - den sensuella kärlekens och fruktsamhetens högsta gudinna och samtidigt krigets gudinna, "stridens dam" tilltalar mig en aning. Särskilt denna bild.