Att vara trött och blöda näsblod har blivit två stående inslag i mitt liv den senaste veckan. I tid och otid springer den läck den j-vla näsan. Det låter dock mer dramtiskt än vad det är...handlar om ett uselt sår som inte vill läka för att jag hela tiden är där och kliar eller stöter emot...

I dag har jag varit loppisreporter igen. Har blivit lite av min nisch på tidningen - något jag gläds åt då det är ett stort intresse. Hittade dessutom en fin pryl till A som jag inte kunde låta bli att köpa fast jag egentligen inte hade råd just nu. Men vad spelar det för roll i slutändan? Jag kan ju alltid leva av frukten från vår kärlek...

Nu ska jag lägga ner mig och glo klart på dokumentären "Michael Moore hates America". Helt klart en underhållande rulle...Han behöver ifrågasättas, ingen mår bra av att stå oemotsagd. Tyvärr verkar mannen ha blivit förblindad av sin egen förträfflighet - åtminstone om man ska tro den enade skaran av kritiker. Sanningen ligger väl, som vanligt, någonstans mittemellan.

Gammal- men f-n så kul!!!