Avslutade precis David Lynch "Mullholland drive". Har inte sett filmen sedan den gick på bio. Då dissade jag den...det gör jag inte längre. Det är fortfarande inte en av hans bättre men...den är inte längre hans sämsta. Där ligger nu "Dune".

A är i Stockholm och bevittnar Iron Maiden. Tomt utan honom. I rummet mittemot är det tonårspartaj igen. Starka parfymdofter och fniss. Öronpropparna ligger framme. Tänderna är borstade. VLC-spelaren laddad med Ramonesdokumentär och nu messade A...hmm...

Natti natti!

Baj thö wäj...sonen fick rummet han var och tittade på. Bara en sån sak. En jättesten ramlade från mitt hjärta...

"Nu ska jag testa om det går att skejta på kullersten".

Hur kul som helst!

Suck.

Känns som jag inte hann somna innan det var dags att vakna igen. Klockan var nog runt klockan 2.00 i natt då jag lyckades sluta de blå - tack vare öronproppar. Sonen hade sällskap på rummet och det var ett himla kacklande och fnissande...dessutom var det varmt och långtradarna var extra aggressiva utanför mitt fönster (observera att jag är väldigt känslig när det gäller min sovmiljö). Förmodligen var inget av det föregående något större problem egentligen. Jag har nog bara svårt att varva ner efter sent pass och ställa om till tidigt.

I dag är jag tillbaks på min post som Vadstenareporter. Skönt att skriva lite igen.

Sidorna skickade till tryckeriet. Artiklar utlagda på nätet. Dags att gå hem och natta sig. Börjar igen klockan 8 imorgon...Då som reporter.

Natti natti...

På plats på redaktionen. Gårddagens strul har inte avspeglat sig i tidningen utan det ser helt okej ut. I dag blir det förhoppningsvis lugnare...

A har semester och det är lite orättvist. Jag vill också vara ledig. I alla fall ett litet tag till...men nästa vecka har jag ju tisdagen och onsdagen. Då vill jag bada...

Nu ska jag slänga ett öga på friläggningar till ettan...

Baj baj...

Kan inte låta bli att håna denna grupp. Varför? Jag som är för olikheter och alla människors lika värde...varför ska jag hacka på Emosarna hela tiden?

För att det är kul förstås!

Att jag fick möta denna människa var min belöning för år av slit och självutplåning. Jag har träffat tillräckligt mycket folk i mitt liv för att veta att de sällan kommer i det utförandet. Hur jag älskar denna varelse...

I gårkväll kom han och överraskade mig på jobbet, drog med mig på en promenad till Platens grav. Tände ljus i stentrappan, plockade fram fruktsallad och läste ett stycke egenhändigt skriven lyrik. Asså, seriöst...hur kan jag annat än älska...

Nu är han på väg till Lidköping med min son för att titta på ett rum...Hoppas det går bra...

Själv är jag på väg till jobbet...