Arn - denna svenska storsatsning kändes mest som en tv-film med på tok för mycket flashbacks. Jag tål inte filmer där regissören idiotförklarar sin publik genom att visa tillbakablickar i tid och otid...Om en film är någonstans mellan en och en halv till tre timmar lång så borde väl tittaren komma ihåg vad som händer. Eller? Om inte så kanske Bolibompa är mer lämpat som underhållning.

Filmen var ändå sevärd och betyget blir en svag trea. Men tvåan behöver åtminstone inte jag se på bio!

Förutom värk i ärret har dagen i dag varit en bra dag med uppgraderande pyssel i lägenheten. A har, än en gång, hjälpt mig att göra den enklare att stå ut med. Dessutom har 90-sängen växt till en 120 och alla tacky-wacky tankar kring tvåsamhetens osannolikhet har varit som bortblåsta under (nästan) hela dagen. Kanske får även jag stryk av mognadsprocessen en vacker dag. *hoppas, hoppas*

I morgon bär det av till Skara och H i några dagar. Ska bli skönt med luftombytet samt att få visa A var jag kommer ifrån...

I natt tar jag med mig större svängradie, rumsservice och nyduschad kärlek.

Godnatt medborgare! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, lite...men ändå...kanske piggnar jag till vad det lider.   ...

Nostalgidök in för lite konstgjord andning. Jag har just inget att säga, men håller liv i bloggen till en annan gång. Kanske kommer en sån lust tillbaks igen. Vem vet... ...

...sen sist tar vi en annan gång. Tiden och såna grejer...   Ciao! ...

...men kär!