Saknar förelivet - innan besatthet, gifter, ärr och symptom. Saknar naiviteten, förmågan och framtidsvisionen. Förmågan att vara min egen bland andra, att känna utan tankar om baktankar, att vara vacker och inte längre grotesk, fri från symptom och inte uppäten av sjukdom...

Vissa dagar ska man helt enkelt inte skriva blogg.

Blir bara patetiskt!