Åh, så synd det är om mig. Tsunamin, jordbävningar, fattigdom, varsel och övergrepp...big deal. Jag är sjuk. Alltså på riktigt. Fyra dagar har det pågått nu och jag har ingen energi kvar - annat än till att hosta och äta alvedon. Ja, ni fattar ju själva vilken misär. Tur då att jag har min humor att göda med underbara sketcher som denna: Mer koklocka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, lite...men ändå...kanske piggnar jag till vad det lider.   ...

Nostalgidök in för lite konstgjord andning. Jag har just inget att säga, men håller liv i bloggen till en annan gång. Kanske kommer en sån lust tillbaks igen. Vem vet... ...

...sen sist tar vi en annan gång. Tiden och såna grejer...   Ciao! ...

...men kär!