Lite skräp på golvet i bilen blir en påminnelse om att jag egentligen inte är på hemmaplan. Har spelat borta i många år nu utan aldrig riktigt komma in i matchen. En bit glasspapper var allt som behövdes för att arslet på avbytarbänken skulle drabbas av hemlängtan. Glasspapper och klåda.

Om fyra dagar lämnar jag sonen. Har jag nämnt att det kommer att vara tårar inblandade?! 

Stegräknaren visar 350 steg. Diskhon skriker: Det börjar bli jävligt trångt här! Tremånaderskortet på Harmoni sparkar vilt i plånboken. Tvättmaskinen piper klar. SMHI dömer ut Motala; skickar hit regn och blåst. Sängen drar i mina ben.