Arma mig som saknar kärleksarmar...så armlöst. Känns som att bli fälld av en armkrok. Eller drabbas av ett riktigt armbrott likt dem som kan inträffa i armén om man inte gömmer sig bakom en armatur av armeringsjärn vill säga...eller har en skyddsväst från Armani.  Eller en stark armada med mer än armbandsur som armer. De kanske kan rida på en armadillo i stället för att armbåga sig fram?

Näe, nu ska jag ta och sluta innan jag får musarm. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, lite...men ändå...kanske piggnar jag till vad det lider.   ...

Nostalgidök in för lite konstgjord andning. Jag har just inget att säga, men håller liv i bloggen till en annan gång. Kanske kommer en sån lust tillbaks igen. Vem vet... ...

...sen sist tar vi en annan gång. Tiden och såna grejer...   Ciao! ...

...men kär!